Frysattackerna blottar svagheter – så sårbart är Europa

Var det Iran, Ryssland eller någon som utförde frysattackerna runt om i Europa? Gör EU tillräckligt i frågan och vad händer om nästa attack utförs av en AI-svärm?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen utsattes Sverige, Belgien, Tyskland, Finland, Nederländerna, Frankrike och flera andra europeiska länder av attacker som slog ut frysar och kylskåp i matvaruhandeln. I Frankrike, som var det första land som drabbades, har också blodbanker angripits. Den franska regeringen menar att Iran är inblandade. Finns det något sammanhang mellan angreppen i de olika länderna? Och kan det här kopplas samman med den stora mängd hybridattacker som Europa utsatts för det senaste året?

Att den här sortens allvarliga angrepp sker verkar delvis beror på slarv med lösenord. Samtidigt tar EU frågan på allvar och Christoph Hansen, jordbruks- och livsmedelskommissionär, har kallat attackerna, ”ett medvetet försök att störa ut vår livsmedelsförsörjning och underminera konsumenters förtroende”. De senaste åren har EU lanserat flera satsningar för att öka cybersäkerheten, är det tillräckligt? Kan det till och med vara så att EU är bäst i klassen?

Mycket pekar mot att de här frys- och kylattackerna utfördes av mänskliga aktörer. Men vad händer om det sker ett större angrep mot till exempel ett lands elnät med hjälp av AI. ”När AI-svärmarna kommer, då kommer vi inte att kunna försvara oss med handkraft. Så vi kommer behöva använda AI för att försvara oss”, säger professor Pontus Johnson.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Pontus Johnson, professor inom cybersäkerhet på KTH.

Programledare: Therese Rosenvinge

Producent: Mattias Dellert