Kylskåpet: Vitvaran som förändrade världen

Det gav oss mer färsk mat och bekvämlighet. Men förändrade också hem, vanor och kunskap. Ann-Helen Meyer von Bremen undrar: Gjorde kylskåpet livet bättre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det är nytt, fräscht och utstrålar kirurgisk precision med sin yta av borstat stål. Ännu inget kaos, inga oidentifierbara lämningar eller glashyllor som förvandlats till matens bårhus. Tvärtom ett löfte om en välplanerad och sund mathållning. En strukturerad tillvaro utan svinn. Men mitt kylskåp producerar bara kyla, inte ett bättre liv. Det ger mig en viss frihet, men det begränsar också mig och mitt hems gastronomi.

Den amerikanska journalisten och författaren Kathleen Ann Smallzried skulle inte alls förstå min ambivalens. Hon såg kylskåpet som den uppfinning som har betytt mest för att göra amerikanska måltider välsmakande och hälsosamma. I hennes bok ”The Everlasting Pleasure”, från 1956 hyllar hon också den stora arbetsbesparing som kylskåpet innebar för kvinnan, ett resonemang som vi även har hört upprepas i Sverige.

Bakom varje måltid låg oerhört mycket tid. När trojkan kylskåp, snabbköp och livsmedelsindustri slår igenom fullt ut under 1970-talet förändras detta i grunden. Då har dörrarna stängts till brygghuset, visthusboden, jordkällaren, rökeriet, bagarstugan och mjölkkammaren. Salttunnor, jäskar, konserveringsgrytor, köttkvarnar, korvstoppningshorn och smörkärnor gick på auktion.

Kylskåpet brukar sällan ha någon framträdande plats bland stora omvälvande uppfinningar, om det ens nämns i samma andetag som plogen, bilen, datorn eller nätet, men det har förändrat vår civilisation i grunden. Om den egna härden tidigare ”var guld värd” som det står på de gamla bonaderna, är det numera kylen som blivit symbolen för hemmet. I populärkulturen används kylskåpets innehåll ofta för att berätta om det är ett fungerande hem eller inte. Tomma hyllor, matvaror i olika stadier av kompostering eller i värsta fall, avhuggna kroppsdelar, är sällan ett gott tecken. Jag vågar påstå, helt ovetenskapligt, att det öppnas och stängs betydligt fler kylskåpsdörrar i filmer och TV-serier än det flockas runt hemmets härd och lagas mat.

Kylkedjan har gjort det möjligt för oss att för första gången i historien kunna äta färsk mat, året runt och från hela världen. Men det är ingen gratislunch, kylning av mat står för 15 procent av all elförbrukning i världen