Tuberkulos och krig skördade medicinstudenter i Uppsala under 300 år

Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.

Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.

I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnor

Reporter: Cecilia Ohlén

cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström

lars.brostrom@sr.se